Moderaterna är ett stort parti som rymmer olika åsikter och har och ska ha högt i tak. Per Schlingmann berättade för ett par dagar sedan att han kan tänka sig att kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser om inget händer på området. Idag svarar ett antal moderata kvinnor honom på SVD debatt. Det blir intressant att följa fortsättningen. I grunden är det bra att vi får en debatt om hur kvinnor ska kunna få uppdrag i såväl näringslivet som i politiken. Om kvotering blir moderaternas svar återstår att se. Jag är osäker på om det är rätt väg, det måste kunna gå att rätta till dessa problem på annat sätt.





Som jag skrivit. Kvoteras gör vi alla medvetet eller omedvetet men vi behöver inte få papper på det. Plötsligt kan ALLA kvinnor betraktas som kvoterade in i styrelser och då får det motsatt effekt.
Detta är ryggradslöst förslag! Jag kommer inte ge fortsatt stöd till ett parti som inför kvotering.
Patetiskt om Moderaterna ska börja slåss för kvotering…..
Hade Moderaterna och Schlingmann verkligen viljat detta så hade man tagit upp detta 2006 någon gång efter att regeringsmakten skiftade till alliansen.
Jag är säker på att man kunnat få brett stöd för denna fråga på båda sidor om de politiska blocken och skapat en lag utav förslaget.
Detta är bara luft och populism mixat tillsammans. Att sätta fokus på en fråga som det knappast finns en politisk vilja att genomföra är att flytta fokus bort från arbetslösheten, det odefinierade utanförskapet, de nya sjukförsäkringsreglerna och annat sus och dus som är en del av människors verklighet idag.
Det kanske till och med är syftet med att slänga fram frågor som detta nu ? Distraktion och förflyttning av debattfokuset bort från de heta frågorna.
Schlingman gör en av några ideologiska kullebyttor. Han tänke enbart på ,att vi skall vinna valet. Ideologin är underordnad den polpulistiska
verkligheten. M-kvinnorna här rätt i frågan om kvotering. Men partiet får inte leka med ideologin och övertolka den för att framstå som “riktigt moderata” den ena dagen för att nästa gång göra precis det motsatta. Övertolkningar av vägen mot framgång som genereras av vallokomotiven blir i stället att sända fel budskap. Som vanligt gäller det att när saker utfaller felaktigt – tala om anledningen- rätta till och gå vidare. Annars blir det inget vidare!!
Essbeck, du skriver:
“Det kanske till och med är syftet med att slänga fram frågor som detta nu ? Distraktion och förflyttning av debattfokuset bort från de heta frågorna.”
Jepp, helt korrekt uppfattat! Alliansen vill, av lätt insedda skäl, att debatten handlar om något annat, än hur hänsynslöst de behandlar fysiskt och psykiskt svaga människor. Därför detta utspel om moderaternas verkliga hjärtefråga (ironi) – kvotering.
Och Kent sitter, som vanligt, på gärsgårn’ med ett finger i luften.
Kent!
Var befinner Du Dig själv när det gäller kvotering?
Som politiker är det väl enklast att harkla sig och lyssna på vad ledningen anser. Annars tappar man platsen men behåller masken. Alltför många politiska höjdare tillämpar den idén med framgång.
De har kommit underfund med att det lönar sig såväl för lagkänslan som för det pekuniära utfallet.
essbeck: Det är inte första gången Schlingmann föreslagit kvotering. Han försökte att få igenom kvotering på moderata valsedlar på en tidigare partistämma men blev tvungen att backa på grund av internt motstånd. Men sedan lyckades han att få igenom sin vilja ändå genom att runda partistämman och via partistyrelsen ge direktiv om kvotering till den nomineringskommitté som skulle föreslå valsedel. En kommitté som valde att följa direktiven vilket ledde till att man flytta upp en kvinna på en mans bekostnad. Man kvoterade helt enkelt.
http://www.grankvist.info/blogg/233-varfoer-kan-inte-schlingmann-acceptera-att-partiet-gang-pa-gang-saeger-nej-till-kvotering
Nu har väl moderaterna spårat ur ordentligt. Det här med jämställdhet är en riktig skitfråga som inte hör hemma i politiken.
Jämställdhet är att ha rätt person på rätt plats, inte att i alla lägen sträva efter en jämn könsfördelning.
Men varför just fördela bara efter kön? Om man nu strävar efter att ha styrelser och politiska förtroendeuppdrag baserade på befolkningens sammansättning, är det minst lika relevant att kvotera efter ålder, etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning och alla andra parametrar som finns i samhället. I fallet politiker borde man ju även kvotera efter olika arbeten på arbetsmarknaden, så att det är en liknande sammansättning av städare som direktörer bland politikerna.
Så Schlingmann är i farten igen, mannen som skapade Lex Vellinge. I min bok är hela hans förtroendekapital spenderat, och att han ens kan ta upp en sådan här tramsig fråga ger ingen kredit.
Så varför ska man bara kvotera in kvinnor? Nej, här är det läge att kvotera på alla parametrar som finns i samhället, och detta blir då en självskriven riksdagskandidat:
- Kvinna
- Homosexuell
- Muslim
- Ensamstående fembarnsmor
- Bor i Rosengård.
- Kommer från Solmalia
- Arbetslös och taskig ekonomi
- Analfabet, och kan ingen svenska
- Någon form av fysisk handikapp är önskvärt
Hon blir jäkligt representativ för alla minoriteter! Att hon är korkad som en gråsten spelar ingen som helst roll, det handlar ju bara om hur man styr ett land…och då är det ju inte fråga om att fatta rätt beslut – det handlar om representation!
Eller hur Schlingmann?
Jajamensan Micke, att representeras av en svart, enbent, lesbisk kvinna är alla riksdagspartiers våta dröm.
Ja du Micke. Raljera går ju bra att göra. Att frågan kommer upp över huvudtaget beror ju på att det idag råder en kvotering av män på de flesta positioner. Man kan ju låta bli att låtsas om det men faktum kvarstår. Fortfarande 2010 har vi inte nått längre. Visst kan vi göra oss roliga och kvotera in efter en mängd olika parametrar. Samhället består av ungefär lika många kvinnor som män. Det gäller tyvärr inte i något av dina andra exempel. Kvotering kanske är fel väg att gå. Jag är också kluven i frågan. Jag tror dock inte att man ska blunda för att diskriminering pga kön sker ofta och inom många områden i samhället. Vi måste göra något åt det. Moderaterna har åtminstone satt problemet på dagordningen. Kanske var det som var meningen. Personligen undrar jag vem som är korkad som en gråsten. Jag låter det vara utan kommentar
Vill tillägga att jag inte kallar mig för feminist. Ett ord som missbrukas idag.
Anders Nyman,
ditt resonemang utgår från, att om man delar in en befolkning i olika undergrupper (t.ex. män/kvinnor) så kan man förvänta sig, att utfallet för dessa grupper i genomsnitt borde vara identiskt. Varför tror du det? Det framstår som ett extremt kontraintuitivt antagande, att ett utfall som aldrig spontant har manifesterat sig någon gång, någonstans på jordklotet skulle vara det förväntade.
Micke och Anders, det är lätt fixat att få folk som är representativa in i riksdagen och representera er.
Ni väljer en person i samma ålder som er själva, som ni kan identifiera er med, samma kön osv.
Då har ni valt den som ni anser passar er bäst. Sedan om andra inte väljer utav samma kriterium kan ju inte ni hjälpa dock är förhoppningen att ni respekterar deras rätt att välja utifrån deras egen utgångspunkt vilket jag tror att ni gör.
Bjarne , tycker frågan Schlingmann lyfter fram är lite märklig. Alla partier ha partistämmor där de bestämmer vilken ståndpunkt partiet skall ha.
Politiskt sätt står jag långt från moderaterna och egentligen har jag inte en djupare förståelse i det partiets inre politiska liv, men jag tänker att detta knappast verkar som en magnet för nya väljare till moderaterna.
Dock breder sig denna frågan ut som en stor blöt filt och tillsammans med Monas väska och Reinfeldts klocka till en viss del täcker de över och hindrar sakpolitiska frågor att stå i centrum.
Anders. Du behöver inte göra dig löjlig. Anser du verkligen att inte kvinnor regelbundet missgynnas på arbetsmarknaden? Jag kan lova att du är ganska ensam om den uppfattningen i så fall.
Anders Nyman
Jag betvivlar, att “kvinnor regelbundet missgynnas på arbetsmarknaden” i Sverige i en omfattning som motiverar lagstiftning.
Och nej, jag upplever mig inte alls som “ensam om den uppfattningen”. Tvärtom. Eftersom jag (till skillnad mot dig) inte är politiskt korrekt, så får jag ju veta, vad folk verkligen anser. Ingen behöver ju s.a.s. hålla masken inför mig.
Pingback: Stockholmscollage: Inkompetenta män kvoteras!
Anders. Då tröt tydligen argumenten igen då du måste klistra på motståndaren epitet som politiskt korrekt. Patetiskt men föga förvånande
Pingback: Söndagskrönikan om vara listetta, debatter och kärlek « Kent Persson (m) blogg
Anders Nyman,
att vara politiskt korrekt betyder att vara i linje med den för tillfället dominerande åsiktsriktningen. Att dina åsikter de facto är i linje med den för tillfället dominerande åsiktsriktningen torde du själv vara medveten om.
Därför torde få som går mot strömmen vara benägna att berätta för dig, om de inte instämmer i det du framför.
Dissidenter befinner sig i en helt annan situation. Varken de som instämmer med mig – eller de som, i likhet med dig, inte delar mina bedömningar – är motiverade att dölja detta för mig.
Begriper du verkligen inte det?
Anders. Det är ett helt normalt sätt att debattera för sådana med din åsiktsinriktning har jag märkt då jag befunnit mig en hel del på sådana forum för att bilda mig en uppfattning. Icke desto mindre är det patetiskt och imponerar inte det minsta.
Anders Nyman,
Jag har inte en susning vad du åsyftar.
Anser du inte, att dina åsikter de facto är i linje med den för tillfället dominerande åsiktsriktningen??
Eeh.. du påstod ju själv, att du trodde, att uppfattningen – att kvinnor inte regelbundet missgynnas på arbetsmarknaden i Sverige i en omfattning som motiverar lagstiftning – var så sällsynt
att jag skulle vara “ganska ensam om den uppfattningen”.
Skulle det vara OK när du *själv* framför, att dina åsikter är helt i linje med den för tillfället dominerande åsiktsriktningen – men “patetiskt” när någon annan påpekar, att personer som har en annan uppfattning därför kommer att vara motiverade att dölja detta för dig IRL?
@Anders Nyman
Javisst raljerar jag. Vi pratar alltså om styrelsen av ett helt land. Att inte utse de som är bäst lämpade för detta ändamål betraktar jag som ett rent tjänstefel av statsministern. Att ens andas att man har andra parametrar än de mest lämpade personerna, utan att ha hängett sig t.ex. åt könskvotering på denna nivå är rent larvigt.
Men nu är det ju så att de senaste gångerna det varit regergingsbildning har massmedia ägnat sig åt att spekulera runt jämställdheten i regeringen och mängden kvinnor resp. män.
Svenska folket har alltså de senaste årtiondena indoktrinerats via media (i synnerhet Public Service), att tro att det är något självändamål med hälften kvinnor som politiker eller i företagsstyrelser.
Så då frågar jag mig med raljeringen – varför ska man inte välja en regering/riksdag som representerar andra intressen och ävenså basera kvotering/nomineringar på alla befolknigsgrupper i samhället? Varför just bara kvinnor?
Där fick du något att fundera på va’?
Micke.
Nej. Personligen blundar jag inte för att män idag inom många områden utser just män. Det är så att säga en underförstådd kvotering. Jag har aldrig menat att vi ska lagstifta eller att det måste vara hälften män och hälften kvinnor. Att blunda för hur samhället fungerar idag kan man ju göra i och för sig. Jag väljer att inte göra det. Helt klart finns det ju en poäng med att beslutande organ ska vara ett tvärsnitt av befolkningen. Inget konstigt med det heller. Själv jobbar jag inom ett kvinnodominerat yrke. T.o.m. där så har män stora fördelar. Vi har fortfarande en bit kvar till ett samhälle där alla får delta på lika villkor. Jag tycker att debatten är bra även om jag själv vill se andra vägar än kvotering. Kanske att du fick något att tänka på. Vem vet?
Jag övergav moderaterna år 2006 eftersom andra partier verkade stå upp bättre för liberalismens ideal. Moderaternas hållning i frågor som internetövervakning och arbetsmarknadsreglering visade att jag hade haft rätt. Jag lämnade ändå öppet för att rösta på moderaterna någon gång i framtiden. Schlingmanns kvoteringsutspel blev tyvärr spiken i kistan. Jag kommer aldrig någonsin mer att rösta på moderaterna. Varumärket är nedsolkat, besudlat, och i mina ögon fullständigt förbrukat. Gå med i något annat parti om du någonsin vill stå på en lista som jag röstar på, Kent Persson.
Anders Nyman,
Du talar om “en underförstådd kvotering” och Mary skriver “kvoteras gör vi alla medvetet eller omedvetet” – varför detta språkbruk? Kvotera är inte en synonym till att välja. Kvotera: “fördela (ngt) i bestämda andelar, bestämma de olika kvoterna av (ngt)”/SAOB
Du skriver: “Helt klart finns det ju en poäng med att beslutande organ ska vara ett tvärsnitt av befolkningen.”
Vilka ytterligare parametrar (utöver könet) anser du, man bör ta hänsyn till för att skapa “ett tvärsnitt av befolkningen”? Du öppnar tyvärr Pandoras ask, när du överger meritokratin.
Du skriver: “Inget konstigt med det heller.”
Jo, det är konstigt, eftersom det utgår från, att om man delar in en befolkning i olika undergrupper (t.ex. män/kvinnor) så kan man förvänta sig, att utfallet för dessa grupper i genomsnitt borde vara identiskt. Det framstår som ett extremt kontraintuitivt antagande, att ett utfall som aldrig spontant har inträffat någon gång, någonstans på jordklotet skulle vara det förväntade och eftersträvansvärda.
Du skriver: “Vi har fortfarande en bit kvar till ett samhälle där alla får delta på lika villkor.”
Man måste helt bortse från, vilka som är bäst lämpade, om “alla [ska få] delta på lika villkor”. Varför skulle det vara eftersträvansvärt, att bortse från vilka, som är bäst lämpade?
Anders. Halmgubbe igen. Du visade ju i en annan tråd att du kunde identifiera en sådan. Därför ställs också högre krav på dig i fortsättningen. Har jag sagt att man ska bortse från vem som är bäst lämpad? Nej jag tror inte det. Jag har heller inte sagt att vi bör kvotera men det missade du nog i hastigheten i din iver att säga emot alla mina inlägg. Kul med en anhängare i alla fall
. Jag välkomnar debatten. Samhället favoriserar helt klart män. Gärna medelålders. Jag tror inte att vi alltid har den mest kompetenta i den kategorin. Vill du blunda för detta så varsågod. Jag väljer att inte göra det. Men roande är det med din ständiga iver i alla fall. Den är jag den första att premiera:D
Antar för övrigt att du menade SAOL??
Anders Nyman
Du skriver: “Har jag sagt att man ska bortse från vem som är bäst lämpad? Nej jag tror inte det.” Du har nog inte insett (och vill kanske inte inse) konsekvenserna av, vad du förespråkar.
Du svarade f.ö. inte på, vilka ytterligare parametrar (utöver könet) som du anser, att man bör ta hänsyn till för att skapa “ett tvärsnitt av befolkningen”? Inga alls?
Du skriver: “Samhället favoriserar helt klart män”
Som sagt, du verkar utgå från, att om man delar in en befolkning i olika undergrupper (t.ex. män/kvinnor) så kan man förvänta sig, att utfallet för dessa grupper i genomsnitt borde vara identiskt – allt annat avspeglar (enl dig) samhällelig “favorisering” resp. “missgynnande”.
Det framstår som ett extremt kontraintuitivt antagande, att ett utfall som aldrig spontant har inträffat någon gång, någonstans på jordklotet skulle vara det förväntade.
Jag menade det jag skrev: SAOB – dvs Svenska Akademiens ordbok. (SAOL=Svenska Akademiens ordlista.)
Anders. Du är flitig men inte särskilt duktig på att läsa det andra skribenter skriver. Det är ditt största problem. Du förutsätter hela tiden att en motståndare har en åsikt och debatterar med den. Slå på halmgubbe i din SAOB och bergunda en stund vad som står där. Jag är alltså inte för kvotering. Ska jag skriva det ytterligare en gång. Om du dessutom läser lite långsammare. Jag tar det med stor stil för säkerhets skull. JAG ÄR INTE FÖR KVOTERING. Men, jag välkomnar debatten. Att välbetalda män i ett patrialkalt samhälle gynnar andra män i samma ålder är ett oomkullrukeligt faktum som jag tycker är onödigt att säga emot. Man bör välja sina strider. Vi behöver vara medvetna om detta och göra något åt det men som sagt: Personligen tycker jag att kvotering är fel väg att gå. Oerhört fascinerande hur du läser inlägg men min lilla förhoppning är att du nu förstått hur jag menar. Har du fortfarande inte förstått så kan jag nog tyvärr inte hjälpa dig.
Anders Nyman
Det framstår som komiskt, att du anser, att andra skapar halmgubbar – samtidigt som du i inlägg efter inlägg hävdar, att jag skulle ha tillskrivit dig att vilja kvotera.
VAR skulle jag ha gjort det?
Vi tar omet igen:
Du svarade inte på, vilka ytterligare parametrar (utöver könet) som du anser, att man bör ta hänsyn till för att skapa ”ett tvärsnitt av befolkningen”? Inga alls?
Du skriver: ”Samhället favoriserar helt klart män”
Som sagt, du verkar utgå från, att om man delar in en befolkning i olika undergrupper (t.ex. män/kvinnor) så kan man förvänta sig, att utfallet för dessa grupper i genomsnitt borde vara identiskt – allt annat avspeglar (enl dig) samhällelig ”favorisering” resp. ”missgynnande”.
Det framstår som ett extremt kontraintuitivt antagande, att ett utfall som aldrig spontant har inträffat någon gång, någonstans på jordklotet skulle vara det förväntade.
—–
Är det din (läs)förståelse som brister? Min fråga gäller alltså, vad du anser, att man bör ta hänsyn till, när man talar om ett tvärsnitt av befolkningen.
Det finns givetvis ett oändligt antal möjliga parametrar – inklusive ålder. Man t.ex. anse, att ett tvärsnitt av befolkningen måste ha samma åldersstruktur som befolkningen i stort för att vara representativt.
Men när du skriver, att “helt klart finns det ju en poäng med att beslutande organ ska vara ett tvärsnitt av befolkningen” – så har jag (kanske felaktigt?) utgått från, att du anser, att ett beslutande organ *inte* måste ha t.ex. samma andel 3-åringar som befolkningen i stort för att utgöra “ett tvärsnitt”.
Vilka parametrar anser du, att man bör beakta för att kunna säga, att ett beslutande organ utgör ett tvärsnitt av befolkningen?
Vilken befolkningssammansättning skulle ditt eftersträvade ideala beslutande organ ha, för att du skulle säga: Denna komposition utgör ett tvärsnitt av befolkningen? Eller har du aldrig ställt dig själv den frågan?
Anders
. Men att nå ett tvärsnitt låter sig inte göras och är kanske inte ens eftersträvansvärt. Däremot bör man ha representater från fler håll än Bommersvik när beslut tas om du förstår vad jag menar. Egentligen tror jag inte att du har svårt att förstå. Du är bara enormt intresserad av att driva debatter in absurdum. Men det är också kul ibland
Jag tycker att det är intressant med debatten. Jag kan ha fel men du verkar förutsätta att det idag inte råder någon som helst diskriminering. I förlängningen måste det ju då vara så att män, gärna i medelåldern, är bäst lämpade för att sitta i beslutande organ och bolagsstyrelser? Hoppas att jag har missförstått. Det skulle i så fall vara märkligt.
Med tvärsnitt av befolkningen menar jag att man bör vara medveten om hur ett samhälle ser ut och inte förneka det. Att släppa in personer från olika områden i samhället är en fördel när beslut tas. Politiska broilers har inte riktigt fungerat optimalt
Vaddå kvotering ? Jag menar tänk efter lite grann.
När ni går och röstar så välj en person som är som du om det är viktigt för dig men tvinga inte på det resonemaget på andra.
När det gäller Schlingmanns förslag om kvotering i hans eget parti för styrelser så missade han den egna moderata kongressen där man beslutar partiets inriktning och fick den upp frågan på Svd debatt istället.
Vad jag förstår är det ett ratat förslag som han dammar av igen och sätter upp på agendan.
Anders Nyman
Du skriver: “Jag kan ha fel men du verkar förutsätta att det idag inte råder någon som helst diskriminering. I förlängningen måste det ju då vara så att män, gärna i medelåldern, är bäst lämpade för att sitta i beslutande organ och bolagsstyrelser? Hoppas att jag har missförstått. ”
Nej, jag förutsätter inte, “att det idag inte råder någon som helst diskriminering” eller favorisering. Jag tror däremot inte, att man bör ingripa med lagar, regler osv i Sverige. Jag delar nämligen inte alls Kents uppfattning, att “det måste kunna gå att rätta till dessa problem”.
Jag är tvärtom övertygad om, att boten (oavsett vilka metoder man väljer) är *mycket* värre än soten.
Västerlandet har haft som IDEAL att den bäst lämpade individen skall få jobbet, ämbetet, uppdraget. Det skall sakna betydelse, att den enskilde har, eller inte har, en viss religion, ett visst kön, en viss etnicitet osv.
Sedan ett par årtienden tillbaka så finns det emellertid starka krafter, som vill överge detta ideal. I stället anser man, att idealet är, att beslutande församlingar, bolagsstyrelser, arbetsplatser osv skall “spegla samhället” och utgöra “ett tvärsnitt av befolkningen”.
Den enskilde skall m.a.o. utses till jobbet/ämbetet/uppdraget främst som en representant för en viss grupp.
Om jag har förstått dem rätt, som förespråkar detta, så anser de bl.a., att eftersom man inte helt kan garantera att några ovidkommande hänsyn s.a.s. i lönndom ibland tas (till kön, etnicitet, religion m.m.) , så bör man överge idealet, att den bäst lämpade individen skall få jobbet, ämbetet, uppdraget.
I stället skall man eftersträva, att någon skall få jobbet, ämbetet, uppdraget som representant för någon grupp och gruppintresse.
Det är givetvis inte fysiskt möjligt att *samtidigt* tillfredsställa *alla* tänkbara gruppers intressen – därför mitt påpekende att en svart, enbent, lesbisk kvinna idag är alla riksdagspartiers våta dröm. Hon skulle ju samtidigt kunna tillfredställa fyra gruppers intressen 1. kvinnor 2. annan etnicitet än svensk alt. svarta 3. handikappade 4. homosexuella.
Än värre är, att när man utser personer till jobb/ämbeten/uppdrag främst för att de är representanter för olika grupper och gruppintressen, så skapar man ett oändligt antal bittra konflikter mellan olika grupper. Man öppnar verkligen Pandoras ask. Olika religioner kräver representation i proportion till sin andel av befolkningen, olika etniciteter kräver representation i proportion till sin andel av befolkningen, olika sexuella läggningar, personer med olika funktionshinder osv etc.
Man skapar därmed ett oändligt antal bittra, svårhanterliga konflikter som aldrig tar slut (samtidigt som man underblåser korruption), när man försöker manipulera samhället i syfte att olika församlingar och arbetsplatser skall “spegla samhället” och utgöra “ett tvärsnitt av befolkningen” avseende på vissa, bestämda grupper.
Har man väl hoppat på det tåget – att utse personer till jobb/ämbeten/uppdrag främst för att de är representanter för olika grupper och gruppintressen – så är det omöjligt att få stopp på. Grupp efter grupp framhåller hur diskriminerade de är (relativt någon annan grupp) och kräver riktade åtgärder för att öka den egna gruppens representation i olika sammanhang. Bara det faktum att grupp A har fått riktade åtgärder – men inte grupp B – framhålls ju som i sig diskriminerande av grupp B.
Jag hoppas, att jag har lyckats klargöra min uppfattning. Har du (eller någon annan) någon kommentar?
Anders. Du har varit mycket tydlig med din uppfattning. Kanske är ett problem eller kanske inte önskvärt i dina ögon att rätta till problemen. Att debatten skapas är ju ett sätt att kanske få medelålders män att få upp ögonen för en mycket kompetent kvinna istället för att slentrianmässigt välja en man i samma ålder som kanske är sämre lämpad. Därför är debatten bra och den kommer att komma upp många ggr. En del blir arga och andra välkomnar för vad den är därför att de vet att samhället fortfarande i mångt och mycket styrs av manliga värderingar. Vi kommer nog inte längre än så är jag rädd.
Tack för svar, Anders Nyman
Min poäng är (i ett nötskal), att man *skapar mycket värre problem* än de problem man event. kan rätta till, om man utser någon främst pga. hennes/hans grupptillhörighet (religion, kön, etnicitet osv). Tyvärr verkar du inte (vilja) inse det.
Jag vet f.ö. att rätt många socialdemokrater anser, att man INTE valde “en mycket kompetent kvinna istället för att slentrianmässigt välja en [sämre lämpad] man i samma ålder”, när man valde Mona Sahlin. Man valde Sahlin, eftersom partiet-måste-ha-en-kvinna-i-ledningen. Man kände sig tvingad att bortse från, att “tänkandet inte är hennes starka sida”, som Göran Persson sanningsenligt (men ohövligt) framhöll.
Anders. Vi har olika utgångspunkter. Man kan vara rädd för förändringar och vara rädd för att det ska skapa motsättningar. Likväl kan stagnation skapa motsättningar. Huruvida Mona Sahlin är kompetent eller inte låter jag vara osagt. Finns väl kanske bättre exempel i så fall.
Ja, Anders Nyman vi har olika utgångspunkter. Det är min – och kanske även din? – erfarenhet, att åsiktskillnader främst bottnar i, vilka utgångspunkter man har. Därför handlar ju en diskussion inte sällan om att undersöka och jämföra de fundamentalt olika utgångspunkter, som man kan ha.
Du skriver t.ex. “rädd för förändringar” och drar genom den formuleringen alla förändringar över en kam. Din utgångspunkt är kanske, att alla förändringar med nödvändighet är av godo? Det är inte en helt ovanlig uppfattning bland svenskar, eftersom det är, vad socialdemokratin har försökt inpränta.
Men alla förändringar är naturligtvis inte a priori av godo. Det finns förbättringar och det finns försämringar. Att överge Västerlandets ideal – att den bäst lämpade individen skall få jobbet, ämbetet, uppdraget – och i stället återgå till ett mer primitivt samhälle, dvs att en representant för en viss, bestämd grupp skall utses, vore en klar försämring. Man *skapar mycket värre problem* (med ett sådant upplägg) än de problem, som man tror sig kunna rätta till.
Det är vidare säreget att kalla det för en “stagnation” (!), om man inte vill vrida klockan tillbaka åtskilliga århundraden.
Anser du möjligen, att det är likgiltigt om man genomför försämringar? Är det (som du ser det) bara den goda föresatsen som räknas? Eller anser du, att man kan inte med 100%ig säkerhet förutse utfallet, så därför kan man obekymrat genomföra förändringar och det får bli, som det blir?
Det här kanske kan verka som lite ovanliga frågor, men det förbryllar, att du verkar vara så sorglöst ointresserad av, om det som regel *i realiteten* verkligen blir en mer kompetent person som utses, när man prioriterar att utse någon från en viss, bestämd grupp – eller om det tenderar att bli någon, som är mindre kompetent.
Enl. den karta, som du förespråkar, så skulle man alltså självklart få en mer kompetent person om överger principen, att välja en individ enbart efter förtjänst och skicklighet och i stället medvetet utser någon främst som representant för en viss, bestämd grupp. Det framstår som en synnerligen långsökt teori.
Och hur ser verkligheten ut? Mona Sahlin utsågs, eftersom partiet måste-ha-en-kvinna-i-ledningen. Man kände sig därför tvingad att bortse från, att ”tänkandet inte är hennes starka sida”, som Göran Persson uppriktigt (men ohövligt) framhöll. Medan Margaret Thatcher kämpade i en enorm uppförsbacke och utsågs så småningom *trots* att hon var kvinna. Man kan förvisso ha olika syn på hennes politik – men jag har aldrig hört någon ifrågasätta hennes intellektuella kapacitet.
Pingback: Man vinner inga val på att flirta med FI, Schlingmann « No size fits all