Jag skriver idag på NA debatt om Örebro kommuns ansvar som arbetsgivare för de långtidssjukskrivna. Bakgrunden är den artikelserie som NA genomfört. Man kan förhålla sig till kritik på olika sätt. Jag väljer att ta den på allvar och välkomna kritik för att använda den konstruktivt för att bli än bättre. Örebro kommun är en bra arbetsgivare. I de allra flesta fall fungerar det utmärkt. Men NA har lyft ett par exempel som gör mig fundersam. Givetvis är detta inte svart eller vitt, vem har fel och vem har rätt är inte helt enkelt att klara ut för en utomstående. Debatten om Örebro kommuns ansvar som arbetsgivare behövs och den bör ske kontinuerligt. Den dagen debatten avstannar och tystnar finns det skäl till stor oro. Jag lägger därmed ingen skuld på någonm, vare sig tjänsteman eller politiker. Jag vill dock att man vågar se gråskalorna i det inträffade och att man som arbetsgivare vågar att vara självkritisk så att man kan bli än bättre.
Debattartikel publicerad i NA.
Nerikes Allehanda har i en artikelserie uppmärksammat Örebro Kommuns hantering av sina medarbetare som är långtidssjukskrivna. Jag blir både ledsen och bekymrad när jag läser dessa artiklar. Det framgår av artikelserien att kommunen har brister och problem i sitt arbetsgivaransvar gällande just hanteringen av långtidssjukskrivna. Det är min bestämda uppfattning att en stor kommun som Örebro ska kunna ta större ansvar för sina medarbetare och föregå med gott exempel. Det får inte gå till så som det framgår i artikelserien. Som offentlig arbetsgivare ska ett större ansvar kunna krävas av medarbetare och medborgare.
Många av dessa problem tror jag bottnar i ett ledarskapsproblem och vi måste därför stärka ledarskapet hos kommunens chefer. Men även chefskapet måste stärkas. Kunskapen om hur en riktig rehabiliteringsplan ska tas fram och verkställas måste finnas hos alla chefer. Den kunskapen finns alldeles säkert hos de flesta chefer och ledare i Örebro kommun idag, men den måste finnas hos alla. Det handlar om att få tillstånd ett ledarskap som ser sina medarbetare och ger en god möjlighet till att komma tillbaka i arbetet. Det är viktigt att det sätts in en fungerande rehabiliteringskedja med individuella planer för den enskilde medarbetaren ska kunna tillfriskna. Kommunen måste stötta den sjukskrivne genom att hjälpa och rehabilitera. Det får aldrig uppfattas att kommunen som arbetsgivare vill bestraffa sjuka medarbetare. Fokus måste vara på att sätta in nödvändiga insatser för att kunna få tillbaka medarbetare till en kommunal arbetsplats.
De som är för sjuka för att arbeta ska naturligtvis känna trygghet i att kommunen som arbetsgivare aktivt tar sitt ansvar. Detta kräver dock att arbetsgivaren tar ett stort ansvar genom att erbjuda en realistisk rehabilitering och möjlighet till omplacering till andra typer av arbeten inom organisationen. Arbetsträningen som erbjuds ska vara just arbetsträning. Det är inte rimligt att en långtidssjukskriven ska välja mellan att säga upp sig själv eller bli avskedad av personliga skäl. Det är inte rimligt att en så stor organisation som Örebro kommun inte skulle kunna hitta tjänster där de sjukskrivna kan omplaceras. Det sättet som nu föreligger får negativa konsekvenser för den sjukskrivne, vars möjligheter att komma tillbaka begränsas.
Konsekvenserna på lång sikt kan bli att medarbetarna känner otrygghet i sina anställningar, inte vågar vara sjukskrivna och därmed blir än sjukare. När arbetsgivaren inte tar ansvar kan konsekvenserna bli att människor går till jobbet trots att de borde sjukskrivas och få rehabilitering. Det är i längden inte hållbart och tillståndet kan förvärras så att det resulterar i en längre sjukskrivnings senare. Då kan det vara tyngre problematik och svårare att komma tillbaka till arbetslivet igen. Vi måste satsa på tidiga insatser för att minska sjukskrivningstiden. Det är min övertygelse att trygga medarbetare gör ett bättre jobb. Då måste tryggheten finnas i vetskapen om att en längre sjukskrivning inte leder till uppsägning.
Det är viktigt att kommunen nu visar ansvarsfullhet och respekt för sina medarbetare. Det är ett måste för en arbetsgivare att hjälpa medarbetare med ohälsa genom att erbjuda god rehabilitering och en riktig möjlighet att komma tillbaka i ett aktivt liv. Jag ser en kommun som kan bättre och medarbetare som förtjänar bättre. Det är bra att detta kommer upp i ljuset så att vi kan göra rätt och verkligen stötta de som jobbar inom Örebro kommun. Det finns skäl för Örebro kommun att vara självkritisk och nu rätta till de felaktigheter som förekommit. Örebro ska vara en trygg och bra arbetsgivare. I det ingår att värna om sina friska och sjukskrivna medarbetare.





Jag håller med om att hanteringen i dessa fall (med utgångspunkt från NA´s artiklar) verkar illa skött. Däremot kan jag som chef inom Örebro kommun konstatera att rapporteringen om arbetstagare som fick sluta i FRAM-projektet var gravt vinklad i NA´s rapportering. Jag har i dagsläget en arbetstagare som kommit tillbaka efter en flerårig sjukskrivning och jag kan inte säga annat än att vår enhet likväl som personalavdelningen gjort allt för att återgången till arbetslivet ska bli så bra som möjligt för medarbetaren -vilket det också blivit!
Åsa, som sagt kommunen är på det stora hela en bra arbetsgivare och de allra flesta cheferna sköter sitt uppdrag på bästa sätt. NA artiklarna belyser dock att det finns undantag och det är dem jag syftar på.