Partierna är ointressanta i de sociala medierna

Partierna är helt ointressanta i de sociala medierna. Det som är intressant är relationer. Relationer mellan människor som vill ha ett samtal och en dialog om samhällspolitiska frågor. Politik och dess utformande handlar om att våga låta åsikter och idéer brytas mot varandra. Görs det på rätt sätt kan engagemanget för politiken öka och fler kan tillåtas få vara med i ansvarstagandet för vårt samhälle.

Det parti som därmed påstår sig att vara bäst på de sociala medierna har förmodligen inget förstått. Vem vill ha en relation eller en diskussion med ett parti? Förmodligen ingen. Anledningen är lika enkel som självklar. ”Partiet” som sådant kan inte resonera, ”partiet” kan bara ge besked om de ställningstaganden ”partiet” gjort. Politiskt aktiva kan däremot, oavsett om de är ministrar eller gräsrötter samtala om politik och lyssna till andras åsikter. Resonemang som kan leda till nya relationer och nya samtal. För det handlar om relationer människor emellan. För de sociala medierna bygger på exakt det som de heter, nämligen det sociala. Relationer och samtal är kärnan i det som äger rum i bloggandet och twittrandet.

Det är därför partier inte är intressanta i de sociala medierna. Det är inte heller människors olika politiska plattformar. Det är åsikterna, idéerna och just det den enskilde brinner för som är intressant. Har du något klokt att säga så finns det utrymme för dig och människor som är beredda att lyssna. Vågar du lyssna finns det många som är beredda att ge dig sin syn på samhällsutvecklingen med dess utmaningar och möjligheter. Den politiker som vågar ta till sig av goda argument och som vågar lyssna mer än vad man pratar har en god möjlighet att lyckas i de sociala medierna.

Partierna har problem med att locka till sig nya engagerade krafter. Till delar handlar om det om gamla strukturer som inte vågar eller orkar möta det nya. Till del handlar det om oförmåga till förnyelse hos partierna. Partiernas toppstyrning är säkert en annan förklaring, det kan kännas svårt att påverka ett parti och dess ställningstaganden. Men det handlar också om den allmänna tidsbristen som var och en känner. Det är tillräckligt svårt att få ihop livspusslet utan politiskt engagemang på sin fritid för många. De sociala medierna löser inte alla dessa utmaningar för partierna, men det kan vara en del av lösningen.

De sociala medierna för nämligen det goda med sig att du kan vara aktiv när det passar dig bäst, på dagen eller kvällen. Fasta mötes tider kan bytas ut mot löpande samtal och ställningstagande. Det är bara partiernas fantasi som sätter gränserna. Via de sociala medierna skulle rådslag och rundabordssamtal kunna arrangeras på löpande band av partierna. Gruppmöten med få ledamöter skulle kunna kompletteras med samtal i de sociala medierna där många får komma till tals.

Det politiska engagemanget i de sociala medierna är här för att stanna. Det politiska bloggandet växer och utvecklas på ett positivt sätt. I grunden är det bra. Demokratin mår bra av att utvecklas och det politiska arbetet vinner på att det blir fler som engagerar sig istället för färre. Ju fler politiska samtal som förs desto bättre.

Ska partierna lyckas i de sociala medierna måste man förstå dynamiken och möjligheterna med de sociala medierna. Det gör man först om man släpper taget om det politiska engagemanget i mediet. Toppstyrning och utropandet av vem som är bäst imponerar föga. Det som krävs är istället politiker som har modet att ge sig ut och lyssna och samtala om politik med såväl vänner som kritiker. Den politiker som törs det kommer att vara lyckosam i de sociala medierna. Svårare än så är det inte.