Hatet får inte vinna

Hatet får inte vinna. Det är ett gemensamt intresse för oss som tror på demokrati, öppenhet och tolerans. Tillsammans måste vi se till att ta ansvar för att hatet inte rotar sig och sprider sig. Syftet med terrorattentatet i Norge var just att sprida hatet mot demokratin. Jag hoppas innerligt att effekten inte blir att debatten vrids till att handla om andra saker än just huvuddebatten. Försvarandet av demokratin, öppenheten och människors frihet kräver nämligen ett rejält samarbete emellan just goda demokrater.

Det finns värden som vi gemensamt borde kunna samla oss kring över blockgränsen. Demokratin är ett sådant värde. Socialdemokrater och Moderater borde stå sida vid sida med varandra i försvarandet av de grundläggande värdena i vårt öppna och moderna samhälle. Kanske blir det just så, kanske används hatets brott i syften att starta andra debatter. Debatter som för oss bort från bekämpandet av just hatets krafter.

Krafterna finns där ute. De organiserar sig och det arbetar för att sprida sitt gift. Nu är dessa krafter för få för att kunna med egen kraft kunna störta demokratin. Men deras hat kan sprida sig och när andra politiska krafter använder deras hat och brott för att vinna kortsiktiga politiska poänger är risken uppenbar att hatet går segrande ur striden och att giftet har fått ytterligare spridning. Om politiken försöker vinna andra poänger på varandra istället för att bekämpa hatet gemensamt så blir det just demokratin som står som förlorare.

Det är viktigt att visa stöd för Norge. Det handlar väldigt mycket om att delta i sorgen. Norges sak är vår sak. Varje ledare måste visa sitt stöd på sin nivå. Det naturliga ledarskapet i sorgearbetet både i Norge och internationellt är Jens Stoltenberg. Norges statsminister har gjort det mycket bra. Ett ledarskap som nu inte bara leder sitt eget land ur krisen, utan också tar ansvar för detta i ett mycket bredare perspektiv. Det är bra och det är rätt. Det hade varit mycket märkligt om ett annat lands ledare tagit över den rollen.

Hatets brott i Norge drabbade uteslutande de norska socialdemokraterna. Det var själva syftet med attentatet. För min egen del är sorgen minst lika stor för det. Unga människor som valt att engagera sig politiskt blev dödade för sitt engagemang och sitt arbete med att ta ansvar för demokratin. Det gör mig inte bara ledsen, det gör mig mycket ledsen och sorgen känns oändlig. Att känna empati för Norge och de drabbade är naturligt för mig. Jag har också via min blogg gett utryck för min sorg och bestörtning över hatets brott. Kanske tycker en del att jag inte utryckt min ledsamhet tillräckligt, andra kanske tycker att jag gjort det för mycket.

Livet måste gå vidare och vårt gemensamma ansvar för demokratin måste tas. Hatets brott i Norge får inte glömmas bort. Offren ska hedras och kommas ihåg. Men hatet får inte vinna. Vi måste gemensamt se till att demokratin återigen går segrande ur en svår situation. Tillsammans och sida vid sida med varandra kommer vi som goda demokrater vinna över hatet.

Media: AB och SVD och SVD2 och DN och AB2 och DN2 och Exp och DN3

Bloggar: Martin och Röda Berget och Sebastian och KÅ och Tokmoderaten och Thomas och Mary