Har man gjort fel är det bättre att göra om och göra rätt än att fullfölja felet. Det är bra att regeringen nu gjort en uppgörelse med fler partier om ersättningen till fosterbarnen. Det hade givetvis varit bättre att regeringen gjort rätt från början.
Det är bra att dessa drabbade människor nu får en ersättning av staten. Det är viktigt och det är ett erkännande av att dessa har behandlas på ett felaktigt sätt.
Jag har en manlig vän som var i fosterhem under 40-talet och han for väldigt illa!
Min fråga är, vart vänder han sig för att eventuellt få någon ersättning för detta?
//Kristina
Fick leta fram en stor tuschpenna och rita ett stort kryss i taket då jag för en gångs skull fullständigt håller med dig Kent!
Striden fortsätter.. kvar finns alla som skickats till helvetet mellan 1980 och 2011 .. jag känner flera.. Det ALLRA bästa, vore om krafter ÄVEN läggs på att eliminera problemet med att fosterhemsbarn i många fall faktiskt FAR illa, även idag… för att inte tala om alla som “torteras” på §12-hem.. De är en grupp för sig då INGEN för närvarande, slåss för deras rättigheter att få vård och inte övergrepp.
Som sagt, striden fortsätter.
För en gång skull håller jag med dig fullständigt KENT!! Tänk att Maria Larsson kan stå i TV och säga att efterklok det kan man vara? Är det inte en Politiker jobb att vara lite förutseende i stället, så kanske folk slapp bli lidande…..
Nu har vi ju inte sett att det blir några utbetalningar än. Känner jag politikerkåren rätt så blir det väldigt, väldigt svårt att få någon ersättning. Man kommer att betala till ett hundratal som man kan visa upp för massmedia, slå sig för bröstet och berätta vilka fina, goda och ansvarskännande människor man är. Det stora flertalet av dem det gäller kommer dock att bli utan.
Jag hoppas att jag har fel, men jag tror att jag ligger väldigt nära hur det kommer att bli.
Pingback: Barnhemsbarnens upprättelse… « Lotta Olsson (m) Blogg
Är själv ett av dessa Barnhemsbarn och vet hur det är att befinna sig i en orättvis värld som med myndigheternas godkännande om min personliga välfärd och omvårdnad..
Det återstår att se om det blir verklighet av ersättningen eftersom samma sittande regering först röstade mot att betala ut ersättning för något samhället gjort mot extremt många barn enbart pga rätts säkerheten..
Där satt jag och funderade över min och andra drabbades rättsäkerhet först när vi tvingades leva under svåra förhållanden som barn och ovanpå det alltför ofta straffas genom hela livet eftersom ingen vet om hur de på bästa sätt ska veta om hur vi ska ta oss förbi våra trauman vet ärligt inte om det någonsin är möjligt enbart att man kommer vidare ett litet steg i taget samtidigt som alla förövarna kan gå vidare och aldrig någonsin behöver ta ansvar för det dom gjorde mot oss värnlösa barn!
Anser personligen att jag klarat mig bra trotts en lång dålig start som lika gärna kunde gått åt helvete om jag inte haft min egen grundstyrka i botten som räddat mig från att gå utanför samhällets gränser.
Däremot vet jag att oavsett hur jag lyckats hantera mitt liv är jag under inga omständigheter fri från skador det är en ständig pågående process.
Mycket av min egen medmänsklighet för utsatta i samhället bottnar självklart i alla de försök att försvåra mina möjligheter att växa upp till en ansvarstagande vuxen samhällsmedborgare.
Finns dom som anser att har dom inte daltat tillräckligt med Barnhemsbarnen nu att det borde vara nog.
Nej jag tycker inte det så länge inte upprättelsen är genomförd och att samhället tar lärdom av detta så det endast i undantagsfall får ske liknande övergrepp/kränkningar mot nya barn!
Det sker fortfarande och maktsystemet borde omfördelas på ett sätt där dagens barn borde ha en tydlig rättsäkerhet mot systemet som tar tillvara på alla deras intressen inte svårare än så och nog så viktigt att genomföra och det så snart som möjligt.
Det finns tillräckligt med utredningar och underlag för att se hur barn far illa vid olika behandlingar och vilka behov man har för att växa upp under så trygga förhållanden som möjligt. Man kan också välja att titta på sina egna barn och deras utveckling o sen i fantasin föreställa hur det skulle förändra dem om de tvingades vara med om de övergrepp/kränkningar som alldeles för många barn redan tvingats vara med om.
Jag tror inte på någon ersättning så länge det inte finns ett tydligt underlag för vem som har möjligheter att söka detta av alla oss placerade barn och att det kan aldrig någonsin i min värld finnas en måttstock som tex säger att du har haft 2 som sexuellt utnyttjat dig så du får ersättning men sen du med bara 1 person som utnyttjat dig sexuellt kan ju inte rimligtvis lida lika stor skada alltså blir det avslag..
Man upplever saker olika hårt även i vuxen ålder så borde aldrig kunna finnas en graderingslista som talar om bestämt hur man känner utifrån det den specifika personen upplevt och tagit skada av.
Jag har lärt mig en annan sak genom livet att den enda man kan jämföra en person med är den själv hur saker borde varit under andra omständigheter om allt gått korrekt tillväga.
Som jag ser det ska det betalas tillbaka en gammal stats skuld till kungen från tror jag 1800 talet (förutom skyhögt apanage och ja jag vet att den är inbakad i apanaget idag så den inte ska synas lika tydligt..!) så borde detta inte ens vara en diskussion utan en självklarhet att samhället även tar ansvar för andra medborgare i landet som genom deras försorg tagit skada!