Så kom då beskeden om regeringsombildningen med anledning av att Centern bytt partiledare. Annie Lööf blir näringslivsminister, Lena Ek ny miljöminister och Anna-Karin Hatt får en förändrad portfölj. Det är en stark uppställning och extra intressant blir det att följa Annie Lööf och Lena Ek. Centerns stora möjlighet till profilering är ju just inom miljöområdet där ett tydligt grönt Centerparti kan utmana Miljöpartiet om väljare. Lena Ek kommer att få en stor utmaning i att lyckas med att få ut Alliansens miljöpolitik och profilera Centern.
Annie Lööf kommer kanske få det tuffare på sitt område. Maud Olofson har på inget vis gjort ett dåligt jobb, tvärtom. Maud Olofson har drivit Alliansens och Centerns näringslivspolitik på ett bra och tydligt sätt. Möjligen behöver Centern tydligare koppla ihop näringslivspolitiken tydligare med arbetslinjen. Själva syftet med en ambitiös och offensiv näringslivspolitik är ju att företagen ska bli fler och kunna ges förutsättningar att växa. Nya och växande företag leder till fler jobb.
Nu har Annie Lööf presenterar sin laguppställning i regeringen. Nu återstår bara det hårda arbetet att leverera och det ska ske varje dag. Lycka till och jag hoppas att Centerns nya ministrar ska lyckas i sitt arbete för både Centern och Alliansen skull.
Samtidigt som Centern nu sluter leden och riktar in sitt arbete framåt så blir uppenbarligen problemen inom Kristdemokraterna allt större. Kampen om vem som ska vara partiledare är på väg att utvecklas till en kamp som sker inför öppen ridå. Jag är inte alldeles övertygad om att detta gynnar KD. Jag bloggade redan igår om att Göran Hägglund är en av Sveriges skickligaste partiledare. Göran är bättre än partiet. Att göra sig av med Hägglund som partiledare tror jag kommer att leda till en än djupare kris inom KD.
Stabilt och tydligt ledarskap krävs för att kunna vinna väljarna förtroende. Ledarskapet måste ta och ges utrymme att förnya och ompröva partiers politik. Frågan är om Hägglund någonsin fått det mandatet. Det återstår att se om Annie Lööf får det. För både C och KD behöver förmodligen ompröva delar av sin politik för att bli trovärdigare hos väljarna. Det återstår att se hur C och KD kommer att hantera sina utmaningar. Jag hoppas givetvis att de båda partierna lyckas i sitt arbete. Båda behövs för att borgerligheten ska kunna fortsätta regera Sverige.
Media: SVD och DN och Exp och AB och SVD2 och SVD3 och DN2 och DN3 och AB2 och AB3 och DN4 och NA och NA2
Bloggar: Peter
Pingback: Tre kvinnliga ministrar från #centerpartiet | Mikael Persson
För oss som inte själva är politiker, är hela frågan runt Göran Hägglunds eventuella avgång och efterföljare märklig. Göran Hägglund är ju i folkdjupen långt mer populär än sitt parti!
Det är en oerhört hygglig karl som jag tror att de flesta gillar och har förtroende för, oavsett vad man tycker om Kristdemokraternas politik i övrigt.