Category Archives: socialamedier

Jag har lite skrivkramp…

Jag kan villigt erkänna att det är lite trögt med bloggandet just nu. Jag har lite skrivkramp. Kanske beror det på att luften gått ur mig efter valet. Kanske beror det på att valrörelsebloggandet blev lite för mycket och lite för enkelriktat. Vecka efter vecka med skrivande om valet för att man är matt.

Möjligen påverkas jag av att vi i Örebro har ett märkligt politiskt läge som leder till ett politiskt vakuum. Vi väntar liksom på hur det blir med överklagandet och fram till dess är läget osäkert.

För min egen del är det också så att jag nu byter från landstinget till kommunen. Det gör att jag måste fundera på hur jag ska använda de sociala medierna i mitt politiska arbete. Ska jag fortsätta blogga och om vad i så fall? Ska jag fortsätta med twitter och facebook? Min inställning är att fortsätta, men vad tycker du? Har du synpunkter eller tips och råd. Kom gärna med dem!

Det jag saknar är det ”vanliga” bloggandet. Ett bloggande som ger möjlighet för reflektion och öppna funderingar. Där dialogen med läsarna och andra bloggare blir levande. Det saknar jag och hoppas att kunna hitta tillbaka.

Goda bloggvänner som jag söker inspiration hos: Tokmoderaten och Thomas och Mary och Peter A och Johan och Peter S och Högberg och Ankersjö

8 kommentarer

Filed under socialamedier

Ytterst handlar det om att vara sig själv.

Idag får jag ett hedersamt omnämnande i SvD i en artikel som politiken i de sociala medierna. Generellt så sågas partierna och politikerna om sin närvaro i de sociala medierna, eller snarare sin frånvaro i de sociala medierna.

Av ”experterna” så nämns 13 politiker som de ”bästa” politikerna i de sociala medierna. Jag är en av dem och det känns givetvis hedrande och kul. Om jag nu är så bra får väl andra bedöma, för mig är det ett sätt att få en löpande dialog med politiskt intresserade.

För att vara lyckosam i sitt politiska arbete både i och utanför de sociala medierna tror jag det finns några saker man ska tänka på. Först och främst ska man vara sig själv och känna sig trygg i det. Det går inte att lura vare sig väljarna eller sig själv heller för den delen. Man måste utgå ifrån den man är och sina uppfattningar. Att vara ärligt och rak i den politiska dialogen är viktigt, även om det ibland leder till att det blåser motvind ibland. Att då kunna stå för sin uppfattning är viktigt och visar på politisk integritet.

Samtidigt är det en balansgång med att vara lyhörd, vilket jag tror kommer att bli än viktigare i det politiska uppdraget framöver. Att våga lyssna och att våga för en dialog kring politiska ställningstaganden är ett måste om det politiska ledarskapet ska få en trovärdighet. Att vara tydlig i sak och ideologi samtidigt som man är beredd att hitta pragmatiska lösningar tror jag är vad framtidens väljare förväntar sig av sina politiker.

Så i grund och botten handlar det om att vara sig själv och att hitta sitt sätt och sina vägar för att skapa opinion. Lika viktigt är det att lyssna till sina uppdragsgivare, väljarna. Som politiker måste man ständigt påminna sig om att det är ett uppdrag man har till låns, ett uppdrag som omprövas på valdagen. Men varje dag bör man påminna sig om at man agerar för just de man är vald av för att företräda.

För att vara lyckosam i sitt opinionsbildande måste man agera på flera arenor om man verkligen vill påverka. Självfallet är media det viktigaste sättet att nå ut med sitt budskap. Genom att vara rejält aktiv i de sociala medierna så kan man bli en opinionsbildare där man också får ett medialt genomslag på det man skriver om på exempelvis sin blogg.

Jag både tror och hoppas att allt fler politiker vågar bli mer personliga och vågar pröva att föra samtal med väljarna, både i de sociala medierna och i verkligheten. Kontakten mellan valda och väljare måste öka. Det finns ett demokratiglapp som vi ständigt måste arbeta med att minska. Demokratin måste som bekant återerövras varje dag. De sociala medierna är bara ett verktyg i det arbetet.

Jag är ganska säker på att långsiktigt kommer fler politiker att hitta sitt sätt att via de sociala medierna föra en politisk dialog med just politiskt intresserade. För det politiska intresset finns i vårt samhälle. Det är många som har åsikter och som vill prata politik. Det handlar bara om att skapa tillfällen för att detta politiska samtal ska kunna ske på ett bra sätt. De sociala medierna är knappast lösningen på hela det behovet, men kan definitivt vara en del av lösningen att få fler politiska samtal. 

Jag kommer även fortsättningsvis prioritera mötet och samtalen med mina uppdragsgivare, väljarna. Det kommer att ske via personliga samtal, studiebesök och aktivitet i de sociala medierna. Men ytterst handlar det om att vara sig själv.

Bloggar: Thomas och Arkelsten och Sjöstedt och Jardenberg och Peter och federley och magnus och holmqvist och tokmoderaten samt Mary

12 kommentarer

Filed under socialamedier

En ödmjuk etta

Idag intar min blogg första platsen på KNUFF-listan. Det är första gången den gör det. Givetvis känns det roligt och hedersamt. Mitt bloggande har gått mycket bättre än vad jag kunnat tro och tänka mig. Nu ska dessa listor tas med en nypa salt. Det är knappast så att min blogg vare sig är den bästa eller den mest tongivande bloggen. Det finns andra som är mycket bättre.

Så det är med stor ödmjukhet jag inser att jag just nu är nummer 1. Nu finns det bara en väg kvar. Nedåt. Jagandet på första platsen kommer att sätta fart rejält igen efter semestern. Såväl Politikerbloggen, Alliansfritt, Peter som HAX kommer alla att snabbt kunna gå om mig igen när bloggandet sätter fart igen efter sommarledigheterna.

Till mina egna framgångar ska docks även bilden ges att det senaste halvåret har Alliansbloggarna lyckats bättre i sitt bloggande. Tidigare dominerade piratpartiets bloggare och de socialdemokratiska bloggarna bloggosfären. Så är det inte längre. Alliansen har utmanat och kanske till och med gått om de röda. PP är fortsatt starka och i det politiska arbetet i de sociala medierna är det mycket duktiga. Med bloggare som Sagor från livbåten, Emma,  Anna  är det starka. Bland Alliansbloggarna är Ankersjö och Tokmoderaten på väg framåt. Mary och Mark är sedan länge väl etablerade och accepterade. Valrörelsen i bloggosfären kan bli riktigt roligt.

Jag är dock glad över att ha nått hela vägen fram. De som varit där före mig är alla oerhört duktiga bloggare. Idag njuter jag av första platsen och tar sedan nya tag med nya utmaningar för det politiska livet i de sociala medierna.

22 kommentarer

Filed under socialamedier

Det politiska engagemanget i de sociala medierna är här för att stanna.

Sveriges Radio gör ett mycket intressant reportage om politiken i de sociala medierna inför höstens val. Det är en intressant och ambitiös spegling som radion gör. Jag själv har blivit intervjuad och kommer även att delta i Radio Örebros rakt på sak i eftermiddag på temat.

Jag tror att politiken i de socialamedierna är här för att stanna. Det skapar möjligheter till politiska samtal. Dock vill jag vara tydlig i att mina samtal med väljarna sker på många sätt. Sociala medier är bara ett. Jag genomför studiebesök i olika verksamheter och i företag. Jag knackar dörr och jag kampanjar på stadens gator och torg. Personliga samtal mellan valda och väljare är viktiga, vart de än förs.

Jag gör en ompostning på en debattartikel jag haft publicerad nyligen på politikerbloggen. Den passar rätt bra in på dagens diskussion.

Partierna är helt ointressanta i de sociala medierna. Det som är intressant är relationer. Relationer mellan människor som vill ha ett samtal och en dialog om samhällspolitiska frågor. Politik och dess utformande handlar om att våga låta åsikter och idéer brytas mot varandra. Görs det på rätt sätt kan engagemanget för politiken öka och fler kan tillåtas få vara med i ansvarstagandet för vårt samhälle.

Det parti som därmed påstår sig att vara bäst på de sociala medierna har förmodligen inget förstått. Vem vill ha en relation eller en diskussion med ett parti? Förmodligen ingen. Anledningen är lika enkel som självklar. ”Partiet” som sådant kan inte resonera, ”partiet” kan bara ge besked om de ställningstaganden ”partiet” gjort. Politiskt aktiva kan däremot, oavsett om de är ministrar eller gräsrötter samtala om politik och lyssna till andras åsikter. Resonemang som kan leda till nya relationer och nya samtal. För det handlar om relationer människor emellan. För de sociala medierna bygger på exakt det som de heter, nämligen det sociala. Relationer och samtal är kärnan i det som äger rum i bloggandet och twittrandet.

Det är därför partier inte är intressanta i de sociala medierna. Det är inte heller människors olika politiska plattformar. Det är åsikterna, idéerna och just det den enskilde brinner för som är intressant. Har du något klokt att säga så finns det utrymme för dig och människor som är beredda att lyssna. Vågar du lyssna finns det många som är beredda att ge dig sin syn på samhällsutvecklingen med dess utmaningar och möjligheter. Den politiker som vågar ta till sig av goda argument och som vågar lyssna mer än vad man pratar har en god möjlighet att lyckas i de sociala medierna.

Partierna har problem med att locka till sig nya engagerade krafter. Till delar handlar om det om gamla strukturer som inte vågar eller orkar möta det nya. Till del handlar det om oförmåga till förnyelse hos partierna. Partiernas toppstyrning är säkert en annan förklaring, det kan kännas svårt att påverka ett parti och dess ställningstaganden. Men det handlar också om den allmänna tidsbristen som var och en känner. Det är tillräckligt svårt att få ihop livspusslet utan politiskt engagemang på sin fritid för många. De sociala medierna löser inte alla dessa utmaningar för partierna, men det kan vara en del av lösningen.

De sociala medierna för nämligen det goda med sig att du kan vara aktiv när det passar dig bäst, på dagen eller kvällen. Fasta mötes tider kan bytas ut mot löpande samtal och ställningstagande. Det är bara partiernas fantasi som sätter gränserna. Via de sociala medierna skulle rådslag och rundabordssamtal kunna arrangeras på löpande band av partierna. Gruppmöten med få ledamöter skulle kunna kompletteras med samtal i de sociala medierna där många får komma till tals.

Det politiska engagemanget i de sociala medierna är här för att stanna. Det politiska bloggandet växer och utvecklas på ett positivt sätt. I grunden är det bra. Demokratin mår bra av att utvecklas och det politiska arbetet vinner på att det blir fler som engagerar sig istället för färre. Ju fler politiska samtal som förs desto bättre.

Ska partierna lyckas i de sociala medierna måste man förstå dynamiken och möjligheterna med de sociala medierna. Det gör man först om man släpper taget om det politiska engagemanget i mediet. Toppstyrning och utropandet av vem som är bäst imponerar föga. Det som krävs är istället politiker som har modet att ge sig ut och lyssna och samtala om politik med såväl vänner som kritiker. Den politiker som törs det kommer att vara lyckosam i de sociala medierna. Svårare än så är det inte.

Bloggar: Thomas

5 kommentarer

Filed under socialamedier

Partierna är ointressanta i de sociala medierna

Idag är följande debattinlägg publicerat på politikerbloggen:

Partierna är helt ointressanta i de sociala medierna. Det som är intressant är relationer. Relationer mellan människor som vill ha ett samtal och en dialog om samhällspolitiska frågor. Politik och dess utformande handlar om att våga låta åsikter och idéer brytas mot varandra. Görs det på rätt sätt kan engagemanget för politiken öka och fler kan tillåtas få vara med i ansvarstagandet för vårt samhälle.

Det parti som därmed påstår sig att vara bäst på de sociala medierna har förmodligen inget förstått. Vem vill ha en relation eller en diskussion med ett parti? Förmodligen ingen. Anledningen är lika enkel som självklar. ”Partiet” som sådant kan inte resonera, ”partiet” kan bara ge besked om de ställningstaganden ”partiet” gjort. Politiskt aktiva kan däremot, oavsett om de är ministrar eller gräsrötter samtala om politik och lyssna till andras åsikter. Resonemang som kan leda till nya relationer och nya samtal. För det handlar om relationer människor emellan. För de sociala medierna bygger på exakt det som de heter, nämligen det sociala. Relationer och samtal är kärnan i det som äger rum i bloggandet och twittrandet.

Läs mer

12 kommentarer

Filed under socialamedier

Demokratiska utmaningar…

På valborgsmässoafton var jag inbjuden till Mariestadstidning för att berätta lite om det politiska livet i de socialamedierna. Det var en spännande stund. Målgruppen var ju inte politiker som jag brukar prata inför i dessa frågor, utan journalister som just är en av målgrupperna jag vill nå. Denna gång var rollen en annan och det skapa så här efteråt många tankar hos mig.

Det jag tog upp med dem var styrkan i de socialamedierna. En styrka som skapar möjligheter för det goda demokratiska samtalet. Ett samtal som kan föras direkt mellan väljare och valda. Eller om du så vill, uppdragsgivaren och den förtroendevalda. För ett förtroendeuppdrag är just ett uppdrag på låns. Det gäller att komma ihåg det. Det gäller att komma ihåg att det är väljarna man företräder, inte sig själv.

I helgen fick jag möjligheten att bloggduellera på Aftonbladet tillsammans med Johan. Jag väljer att säga tillsammans istället för mot. Jag och Johan står för olika politiska visioner och har olika idéer. Vi är politiska motståndare, men vi är demokrater. Glöm inte bort det. Vi har en hel del grundläggande värderingar om det demokratiska samhället som förenar. Politiska samtal och debatter är nödvändiga för att hålla igång och utveckla demokratin. Utan samtalen och debatterna så kan man nog utgå ifrån att demokratin urholkas och till sist riskerar att dö. Den sunda politiska konflikten tar samhällsdebatten och samhällen framåt.  Därför har jag respekt för mina så kallade politiska motståndare eller om du så vill demokratiska kollegor.

Demokratin har många segrar kvar att vinna. Uppförsbacken är återigen på väg att faktiskt bli både brantare och längre. I takt med att utanförskapet för vissa människor blir allt större så blir gapet mellan dessa personen och samhället i övrigt allt större. Det kan vi inte acceptera. Här finns det en stor kamp som måste vinnas.

En annan är min orolighet kring vilka som ska ta över politiken och partierna sedan. Vem ska kandidera i valen 2018 och 2022? Jag är orolig för att det är för få som vill och då kommer demokratin att skakas om på allvar. Vi vill det? Förmodligen inte.

De sociala medierna kan bli ett verktyg för att återigen väcka upp det stora politiska engagemanget. Många vill, men få tar sig tid. Kanske så kan den nya tekniken skapa bättre möjligheter för politiskt engagemang. Kanske kan grässrötterna, som nu med sina bloggar, kan säga vad de vill och när de vill göra sina röster starka. För det behövs. Vi behöver bli fler som engagerar oss politiskt, inte färre. Det är därför jag kallar mina politiska motståndare för demokratiska kollegor.

Det är också fantastiskt att se hur olika bloggare får möjligheten till att påverka opinionen. Vännen Fredrik, allias Tokmoderaten, kör sitt race. Han gör det bra. Alltid sylvass och alltid så där lagom obekväm som gör att man vill läsa det han skriver. Det tar dessutom fäste i debatten det han säger. Mary är en helt annan bloggare som också får genomslag. Vännerna i livbåten är alltid intressanta. Ankersjö och Peter S och Mark skriver bra och tänkvärt. Vi är dessutom några som försöker utveckla oss på Moderata Perspektiv.

Idag presenteras politik2.0. Jag medverkar som en av 16 politiker i boken. Jag hade gärnat deltagit i bokrealesen idag, men får tyvärr inte ihop det. Familjen ska också tas hand om och den prioriteras idag. Jag hoppas dock att politik2.0 sätter igång processer som ger politiken positiv energi till att utveckla sig i de sociala medierna.

De socialamedierna kommer inte att lösa demokratins utmaningar. Det måste vi göra själva. Var och en av oss måste ta vårt demokratiska ansvar. Kanske kan de sociala medierna vara ett verktyg, men då ska det användas på rätt sätt, till dialog och samtal, inte till propaganda. Jag ska göra mitt för att se till att dialogen och samtalen stärks.

Brit skriver om detta i expressen och Karin skriver om att sossarna är bäst… det beror nog på vem man frågar…

Bloggar: Seved och Erik och Farmor Gun och sec. op. och jmw och peter och emma och nikkelin och Pär H och kulturbloggen

7 kommentarer

Filed under socialamedier

Ord som värmer…

Beröm och värmande ord är något som alltid glädjer. Det tror jag gäller oss alla. I bloggosfären upplever jag att det finns en respekt för varandra som jag giller. Ibland är det hårda tag, ibland sker debattskiften med glimten i ögat och oftast sker det med respekt för varandra och våra åsikter. Jag gillar det. Det gynnar den politiska diskussionen.

Jag tror att bloggandet fyller en bra funktion för det politiska och demokratiska samtalet. Visst är det så att det med jämna mellanrum tas till allt för stora ord, men det gör det även i den vanliga politiska debatten. Lyssnandet och förmågan att föra samtal med en riktig dialog är det som jag annars tycker kännetecknar det politiska samtalet på bloggarna. Här har det vanliga politiska samtalet en del att hämta.

Veckans bloggdebatt handlar just om bloggandet. Jag är positiv och tror att det politiska bloggandet är här för att stanna. Det kommer förmodligen att utvecklas vidare. Men det är ingen fluga som dör. Jag har bloggat om just detta tidigare.

Åter till de värmande orden… ibland dyker de upp när man minst anar det. HAX , en av de stora blogglegenderna, skrev i sitt bidrag till veckans bloggdebatt följande:

Jag sitter och funderar på utmaningen till bloggdebatt hos en av de där sista kloka moderaterna, Kent Persson.

Paul Ronge gav sig in i debatten om Tobleronen med liv och lust. Klok och tydlig som vanligt är han. På slutet av sin bloggpost skriver han följande:

Den moderate bloggaren Kent Persson är som vanligt på kornet: Demokratin förlorar på personpåhopp är hans slutsats.

Jag tycker han är så bra så han är ett partiledarämne för en ny tid.

Tokmoderaten hedrar idag de som han menar ska hedras och skriver följande:

Kent är tänkare, Kent är en tyckare och Kent är tillsammans med Mary våra två mest respekterade bloggare i dessa dagar. Kent Persson och jag är rätt olika som personer och som bloggare men någonstans inom mig så känner jag en samhörighet med denna man från Närkeslättens metropol som jag sällan känner. Vi kan bolla idéer, vi lyssnar in varandra och vi gillar varandra trots våra olikheter.

 

Allt detta är fina och värmande ord. Jag tar till mig dem, men jag gör det i lagom dos. Egot får inte bli alltför stort, men även en politiker som jag behöver värmande ord och dessa ord tillåter jag mig ändå få njuta av i denna stund. Tack ska ni ha!

6 kommentarer

Filed under socialamedier

Det politiska bloggandet är inte en fluga i en ankdam.

Visst kommer valrörelsen att bli en prövning för de politiska bloggarna. Vilka kommer att klara av att behålla integriteten och vilka kommer att bli rena partimegafoner. Jag brukar hålla med Sanna Rayman i mycket, men inte idag. Hennes tes är att bloggosfären i stort är i lågkonjunktur och att värdet av de politiska bloggarna är sjunkande. Jag delar inte till fullo detta. Samtidigt känns det trist att en av Sveriges vassaste ledarskribenter tycker så.

Grunden till att hon dissar alla partierna nu är att inom sossarna så drivs Netroots som Erik Laakso hoppar av. Anledningen är enkelt utryckt toppstyrning och fokus på masslänkning. Det politiska intresset är att jaga alliansen, ingen annat. Erik är klok och modig som lämnar nätverket. Sanna utgår dock ifrån att det är samma sak inom alla partier. Så är det inte. För det första så har inget annat parti byggt upp ett sådant system som S har. Anledningen är att inget annat parti har resurser till det. Dessutom skulle nog den uppbyggnaden inte fungera i ett annat parti.

Jag tillhör en av de mest lästa och länkande moderata bloggarna. Vad Sanna tycker om min enskilda blogg är ju rätt ointressant. Men, och detta är viktigt. Jag vill hävda att jag har politisk integritet. Jag skriver allt själv. Jag står för det. Partiet har inte någon gång sagt till mig att något av mitt bloggande varit fel. Jag har i återkommande fall varit kritisk mot mitt parti och ställningstaganden. Exempel som Vellinge, heltidstjänster och avsaknaden av en helhet i integritetspolitiken är några exempel. Så, jag vill hävda att Sanna har fel när det gäller hennes tro om att M toppstyr sina bloggare eller tar oss i örat. Dock vill jag påminna om att jag är heltidsråd för M och förbundsordförande för moderaterna i Örebro län. Rimligtvis så står jag ju som ledare för vår politik, annat vore ju märkligt.

Vi har inget organiserat massbloggande inom M eller inom Alliansen heller för den delen. Vi vill inte. Skillnaden mellan oss och S är att när Sveavägen 68 skickar ut order om att organisationen ska hoppa så gör den det. Skulle M-ledningen göra det så skulle ilskan bli enorm och motfrågor och debatt skulle dra igång. Vi har nämligen helt olika sätt att arbeta.

I de sociala medierna är det personer som är intressanta och inte partier. Här krockar kanske de olika intressena. Därför tror jag att socialdemokraternas massbloggande och masslänkande är en väg in i en återvändsgränd. Av det skälet att det blir ointressant. Om de sänker hela det politiska bloggandet med sitt agerande återstår att se, men jag tror inte det. Jag tror nämligen inte att det politiska bloggandet är en fluga. Att moderaterna likt andra partier nu fördjupar sin kunskap i de sociala medierna är bra. Det pass som Sanna så föraktfullt uttalade sig om på Moderaternas rikskonferens i Göteborg var ett sådant pass. Jag talade på det seminariet. Möjligen var Sanna där, jag vet inte, men om hon var det så borde hon veta vad jag sa. Jag menar nämligen att de sociala medierna måste sättas in ett sammanhang i hela det politiska uppdraget. Men framför allt måste det bygga på personlighet och integritet. Annars blir bloggandet partimegafoner och det vill ingen ha. Allra minst vi som parti.

Sanna kan ha rätt i att det politiska bloggandet enbart kommer att uppfattas som en del i valrörelsen. Många politiker hoppar på tåget nu i tro av att man kan vinna val eller personval. Så enkelt är det inte. De sociala medierna kräver just samtal och ett socialt samspel. Om man bara är ute efter att vinna röster i ett kort perspektiv så kommer det att avslöjas av väljarna och den personens bloggande blir ointressant. Efter valet kommer vi säkert att se en förskjutning tillbaka till ett mer ”normalt” politiskt bloggande där det samtalas över parti och blockgränser. Jag hoppas att vi även i valet får se detta, men kanske är jag naiv. Jag hoppas att många politiker som idag hoppar på tåget med de sociala medierna kommer att stanna. Jag hoppas att de kommer förstå styrkan i alla de samtal som kan föras om politik.

Nu vinner man inte valet i de sociala medierna. Inte enbart i alla fall. Det måste hänga ihop med helheten. Jag använder bloggen, twitter och facebook i det vardagliga samtalet med väljarna. Detta är dock ett komplement till vanlig kampanj. Jag knackar till exempel dörr. Ett utmärkt sätt att få en personlig kontakt med väljarna. Det handlar nämligen inte om det ena eller det andra. Det handlar om både och. Som heltidspolitiker ser jag dock som ett av mina huvuduppdrag att hålla kontakten med mina uppdragsgivare. De sociala medierna är ett verktyg i det arbetet.

Jag ser även de sociala medierna som ett verktyg i arbetet att utveckla politiken. Jag lyssnar på dem som har kloka argument. Skillnaden mellan hur olika bloggare arbetar är stor. Jag väljer förvisso att vara generös i mitt länkande, men jag är det till dem som är intressanta, oavsett partifärg. Det innebär att jag får tillbaka ett brett inlänkande till min blogg. Enligt politometern så är det lika många sossar som moderater som länkar in till min blogg. Straxt därefter kommer centerpartister och folkpartister. Tittar ni på Peter Andersson är bilden den omvända. I princip är det bara sossar som länkar till honom och förmodligen kommer det mesta via netroots. Skillnaden är monumental. Min poäng blir att när Sanna fördömer alla bloggare i samma andetag så stämmer inte det.

Mark Klamberg skrev i veckan ett intressant inlägg på temat. Jag instämmer nog i hans slutsatser och tycker det är bra. Att heltidspolitiker använder de sociala medierna allt mer är bra. Det breddar det politiska samtalet. Det skapar möjligheter för väljarna att skapa en relation till sin politiker. En utveckling vi alla borde gilla och välkomna.

Nu är det val. Det återstår att se om den ankdamm som bloggsfären kan anses vara kommer att dränkas av ambitiösa partiarbetare som går vilse i sitt bloggande och bara blir partimegafoner. Den farhågan känner jag och instämmer i den delen in i Sannas oro. Jag kommer dock göra vad jag kan för att undvika det. Om jag lyckas får andra bedöma.

Mitt fokus i valet är att vinna väljarnas förtroende för den politik jag tror på och står för. Ska det lyckas är det min övertygelse att det måste ske via ödmjuka samtal i verkligheten och i de sociala medierna med mina uppdragsgivare, väljarna. Det kommer också vara just mina uppdragsgivare som kommer bedöma om de sociala medierna är ett av verktygen man kan arbeta med eller inte. Så jag ser fram emot en valrörelse med fler samtal än någonsin, vart de förs är egentligen rätt ointressant. Att de förs är det intressanta. En sak är säker. Det politiska bloggandet är inte en fluga i en ankdam.

Bloggar: Seved och Mary och Johan och Maria B och Peter S och Peter A och Sjölander och Maria H och Tokmoderaten och Moderata Perspektiv

Julia Skott skriver en krönika i AB som rör temat.

25 kommentarer

Filed under socialamedier

Vi toppar laget!

Moderata Perspektiv fortsätter att toppa laget. Det är med stolthet jag kan presentera Sofia Arkelsten som ny kollega. Vi som nu driver bloggen är Mary, Tokmoderaten, Thomas, Edvin och Lotta. Syftet med bloggen är att föra in det moderata perspektivet i aktuella debatter.

Varmt välkommen Sofia!

3 kommentarer

Filed under socialamedier

Ett stort ödmjukt tack från mig till alla mina besökare och läsare

Kampen i bloggosfären hårdnar. Inför valet kommer de sociala medierna ha betydelse. Kanske kommer det till och med ha så stor betydelse att det kan påverka eller avgöra valutgången. Innan ni avfärdar detta resonemang så tycker jag man ska fundera på vilken betydelse det har att nästan alla 1:a gångsväljare är aktiva på facebook. Fundera samtidigt på hur många av dem som följer dagstidningar och nyhetssändningar på TV. Nästan ingen av dem. 1:a gångsväljarna är dessutom en rekordstor grupp. De kan avgöra valet och då gäller det att samtala med dem där de finns. De sociala medierna är ett sådant ställe.

Att kampen hårdnar i de socialamedierna är bra. Det sporrar oss att bli ännu bättre. Noteringar på KNUFF-listan och andra listor ger ingen exakthet i vem som är ”bäst”. Men det ger en fingervisning. Att min blogg nu är nummer 3 på KNUFF-listan är givetvis roligt och hedrande. Framgången beror mycket på mina nyvunna vänner på nätet. Utan Mary, Tokmoderaten, Edvin, Thomas, Maria, Sofia, Lotta, Peter S, Mark, Seved, Magnus, Ankersjö och vännerna i livbåten men även sossarna Peter och Johan för att nämna några vore jag inget. Ni är några av de som inspirerar och peppar mig. En del av er håller med mig, andra inte. Ni är bra bloggare som jag uppskattar.

Ett extra tack blir det såklart till Tokmoderaterna som skriver så snällt om mig så att jag nästan rodnar här hemma.

Nu ska jag passa mig så att mitt EGO inte blir alltför stort. Jag är glad och stolt över mina bloggframgångar såklart, att påstå annat vore att ljuga. Men nu gäller det att fortsätta vårda och utveckla min blogg. Det gäller att inte stanna upp och fastna. Det gäller att fortsätta våga lyfta blicken och våga samtala om svåra ämnen och att våga blicka in i framtiden. Jag tror nämligen vi behöver mer att fördjupande resonemang omkring de politiska utmaningar vi står inför. Detta är givetvis lättare sagt än gjort när vi är på väg in i valrörelse. Men jag ska försöka så gott jag kan.

Nu ska jag njuta av dagens framgångar. Imorgon ska jag bland annat blogga om vårpropositionen. Vi syns och hörs i de sociala medierna!

Till sist och det viktigaste. Ett stort ödmjukt tack från mig till alla mina besökare och läsare. Utan er vore denna blogg värdelös!

14 kommentarer

Filed under socialamedier